Storheter och enheter
(Äldre enheter anges inom parentes)
| Storhet |
Enhet |
Symbol |
Anmärkning |
| substansmängd |
mol |
mol |
|
| massa |
kilogram |
kg |
1 kg = 1000 g |
| längd |
meter |
m |
|
| volym |
liter |
l |
1 l = 1000 ml |
| vinklar |
radianer |
rad |
2 πrad = 360º |
| tid |
sekunder |
s |
|
| frekvens |
hertz |
Hz |
1 Hz = 1 svängning/s |
| kraft |
newton |
N |
|
| tryck |
pascal |
Pa |
1 Pa = 1 N/m2 |
| elspänning1 |
volt |
V |
|
| strömstyrka |
ampère |
A |
|
| resistans |
ohm |
Ω |
|
| effekt2 |
watt |
W |
1 W = 1 J/s |
| elenergi3 |
joule |
J |
1 J = 1 Ws |
| värmeenergi |
joule (kalorier) |
J (cal) |
1 J = 0,239 cal, 1 cal = 4,2 J |
| mekanisk energi |
joule |
J |
1 J = 1 Nm |
| ljuseffekt |
watt |
W |
|
| rymdvinkel |
steridian |
sr |
|
| ljusstyrka |
candela |
cd |
W/sr |
| ljusflöde |
lumen |
lm |
cd × sr |
| belysning |
lux |
lx |
1 lx = 1 lm/m2 |
| ljudeffekt |
watt |
W |
|
| ljudintensitet |
watt/m2 |
W/m2 |
|
| ljudnivå (styrka)4 |
decibel |
dB |
|
| hörnivå4 |
phon |
phon |
|
1. spänning = resistans × strömstyrka
2. effekt = spänning × strömstyrka
3. energi = effekt × tid
4. Om hörbarhetströskeln betecknas med x är ljudintensiteten 10x W/m2 = 10 dB, ljudintensiteten 103x = 30 dB osv. Hörnivån är 20 phon om ljudet hörs lika starkt som en ton med frekvensen 1000 Hz och ljudnivån är 20 dB. |
Storheter och enheter för joniserande strålning
(Äldre enheter anges inom parentes)
| Storhet |
Enhet |
Symbol |
Anmärkning |
| aktivitet |
becquerel (curie) |
Bq (Ci) |
1 sönderfall/s
(1 Ci = 3,7 × 1010 Bq) |
| absorberad dos |
gray (rad) |
Gy (rad) |
1 Gy = 1 J/kg
(1 rad = 0,01 Gy) |
| effektiv helkroppsdos1 |
sievert (rem) |
Sv (rem) |
1 Sv = 1 J/kg
(1 rem = 0,01 Sv) |
| 1. Effektiv helkroppsdos = dosekvivalent korrigerad för organkänslighet för strålning. Dosekvivalent kallas också för biologisk dos eller EBR-dos. Den biologiska verkan av strålningen skall vara lika oavsett strålslag. Dosekvivalenten fås genom att man multiplicerar den absorberade dosen med ett jämförelsetal, EBR-faktorn, som är olika för olika strålslag. För gamma-och betastrålning är den 1 och för alfa-och neutronstrålning är den större. |
Joniserande strålning
Joniserande strålning har förmåga att slita loss elektroner från atomer som strålningen passerar varvid det bildas joner. Fenomenet kallas jonisation. Det är genom denna process som levande celler skadas. Joniserande strålning kan registreras med ett GM-rör (Geiger-Müller rör).
Strålningstyper
| Alfastrålar (α) |
becquerel (curie) |
| Betastrålar (β) |
elektroner |
| Gammastrålar (γ) |
vågor med mycket korta våglängder |
| Neutronstrålar |
neutroner |
| Röntgenstrålar |
vågor med mycket korta våglängder |
Tillåtna doser
Summan av den strålning individerna erhållit i en bestrålad befolkning mäts i manSv. Svenska statens strålskyddsinstitut, SSI, utfärdar bestämmelser för Sverige. Internationella strålskyddskommissionen, ICRP, rekommenderar högsta tillåtna dos:
| Individer |
Effektiv helkroppsdos |
Ekvivalent
dos hud |
Ekvivalent
dos ögon |
| 1. Allmänhet och studerande <16 år |
1 mSv/år |
50 mSv/år |
15 mSv/år |
| 2. Studerande 16-18 år |
6 mSv/år |
150 mSv/år |
50 mSv/år |
| 3. Yrkesmässig hantering |
50 mSv/år men
högst 100 mSv/5 år |
500 mSv/år |
150 mSv/år |
|
